Ikväll har det varit bullbak i Öden. Inför kusin Anders norrlandsvisit är det bäst att fylla frysen med godsaker. Det blir många tillfällen till fika, och det säger ingen här hemma nej till. Det luktar jättegott i hela huset nu. Tänk att något som är så äckligt var för sig, kan bli så smaskigt tillsammans! Vetemjöl med smörklumpar i känns inte särskilt lockande. Inte ens om man tillsätter lite socker blir jag sugen. Men efter ett förutbestämt rörelsemönster blir de mest märkliga ingredienser smaskens. Hur är det möjligt? Det måste ske någon kemisk process för att få fram det goda. Eller vad sägs om en kopp med torra havregryn? Lite kakaopulver då? Eller en sked smör? Njae. Men faktum är att det slank ner en liten boll i maggen tidigare ikväll, just på dessa komponenter. Sen finns det ju förstås blandningar som inte funkar så bra ihop också. Mjöl och blod? Fy! Malda inälvor och lök? Iscch. Äter folk sånt? Nej, men blodpudding, pölsa och kanelbullar.