Är du fast i släktträsket i helgen? Ojar du dig över gammelmostrarna och dina halvdöda föräldrar som pockar på ditt leende i juletid? Håll ut! Se det som ett bra underlag till nästa års första blogg, memoarerna eller en rolig story för arbetskamraterna. Ser du leendet bakom kaffemuggarna, när du vågar berätta Sanningen om julen, del 23. Själv brottas jag med föreställningsvärldarna; är det ett Noréndrama jag är med om eller en Bullerbyidyll? Jag gissar att det bara är olika sidor av samma mynt. Inför barnen är det givetivs en BB-idyll. Till vännerna vågar jag var mer cynisk; visst faan har Lasse ett finger med i spelet här? Nu vill jag önska alla mina läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år.
SNÅLAPAN
Om hur det går att leva på hundra kronor i veckan
