När lilla mor var firad och nytårtad drog vi. Lite frisk havsluft stod högt på önskelistan och vackra Skags udde blev vårt mål för dagen.

Direkt såg vi oroväckande många Skarvar, tre stycken. Det tycker vi inte om. För övrigt var vi ganska ensamma på klipporna idag. Det var väl för friskt och kylslaget för normalsvensken. Vi hittade lite lä och kunde mumsa medhavd matsäck i alla fall. Fast än stegräknaren står på under 10 000 steg så är tröttheten outhärdlig nu ikväll. Jag dör snart om jag inte får sova. Hur kan havsluften suga musten ur en så?

Vi tog oss också en närmare titt på SMHI:s väderstation vid fyrplatsen. Många knappar och kikare och spakar att pilla på där. Någon varning om skadlig laser fick mig att backa. Onödigt att dra på sig strålningsskador just idag. Mycket annat intressant att fokusera på.

Väl hemma igen hade temperaturen stigit med i alla fall fem grader. Å ja som ba chansa! Otrolit.

Idag var det dags för hästförflyttning igen. Nu till härliga betesmarker i Höga Kusten. Bondgårdar och röda mangårdsbyggnader så långt ögat nådde. Döm om vår förvåning när vi möttes av en ovanlig promotion mitt i skogen. Tydligen ska dom få storfrämmande i byn. Hur färdas han, Jesus, undrar jag. Och hur länge stannar han? Men framförallt NÄR kommer karl´n? Undrar om det finns biljetter kvar.

Jag som älskar att se TV, väl utvalda program så klart, har helt kommit av mig. Om det är ljuset, promenaderna eller chatten som är orsaken vet jag inte. Men länge sen var det. Ikväll blev det dock en stund framför burken igen. Efter att ha zappat i ett par timmar ångrar jag köpet av ny TV för en månad sedan. Så mycket skit har jag inte sett på en och samma kväll förut. Pengarna borde jag ha lagt på en sjysst tubkikare istället.

TV4 Nyheterna tar verkligen priset i osmaklig TV: Ulrika Nilsson hade glömt att ta av sig satinmorgonrocken, ekonomireportern var klädd för jetsetkväll i Saint Tropéz OCH äcklige Ekwall hade mer vax än hår på huvudknoppen. Jag hörde inte ett ord.

Kvällens räddning blev underbara Carina Berg. Intelligent, charmig, rolig, ja allt man själv vill vara. I sista avsnittet flyttade hon in till Martin Stenmark. Cool kille visst, men hur kan Carina Berg vilja vara någon annan än sig själv? Hon SA att hon vill VARA Martin Stenmark.

Men, skitabra förresten. Då blir ju hon ledig, så att JAG kan bli HON när hon blir han. Klart´ å betart´.

Tänk hur det kan bli. Jag var på besök i naturen häromkvällen när jag fick följa arbetsplatsens unga garde på s k utflykt. Lite som förskolan Ur och Skur, om ni förstår vad jag menar. Ut med naturbilen i träsket och upp, upp, upp. Jag skojar inte: det slog lock för mina öron. Har man passerat trädgränsen då?

I högsta fart uppför berget genom skogen. Fram med yxor, knivar, sågen och tändstålet. Snart värmde elden gott och fram med mera packning: korvar, bröd, pinnbröddeg, smör i askar, rökt fisk, senap och ketchup så klart. Till detta: te i tre (!) termosar, kaffe, maschmallows, bullar och jordnötter. Tanken slog mig: Vad är det här för människor? Arbetsplatsens IT-avdelning måste vara unik i landet med sådana här specialintressen. Om det inte vore för geocachingen och GPS:en skulle jag lika gärna ha kunnat vara flyttad tillbaka till förskolans utflykter med entusiastiska fröknar. Omhändertagen och trygg? Jodå. Säker guide och höjdrädd hare att bräcka, så jovars.

Frågan är om man vågar sig på flera strapatser  med det här gänget. En gång ingen gång, två gånger en vana.