Här sitter jag och vickar på tårna. I en gammal bekvämt insutten snurrfåtölj. Men någon sådan har ju inte jag hemma hos mig. Nej, men nu är jag inneboende på veckorna och kan gunga och snurra så mycket jag vill. Min hyresvärd är inte så förtjust i den här fåtöljen, så jag har väl gjort den till min kan man säga.

Ja, det är faktiskt så att jag har ett boende närmare arbetet från och med igår. Istället för att pendla 100 mil i veckan som jag har gjort sedan mars, blir det nu bara 20. Stor skillnad! Jag har numera 3 minuters promenadväg till jobbet, eget rum, egen toa och egen ingång. Finfint! Köksbestyren får jag lösa ihop med värden, men det handlar ju främst om tillången till vattenkokaren. Utan te blir jag svår.

Ikväll har jag varit ensam här "hemma" och pysslat lite. Är inte säker på att hyresvärden uppskattar alla mina sidor – hoppas att den småpedantiska sidan inte uppfattas som allt för irriterande. Avsikten är ju god och jag tror att det funkar. Anna och CW, jag vet att ni förstår i alla fall. Hemmet är ju vår oas!

Ja, det är ju lite speciellt att vara inneboende, må jag säga. I det här fallet är det en win-win-situation, så så här långt är alla nöjda. 

Fortsättning följer.