Precis som befarat var jag fulltankad och harmonisk i förmiddags kl 11. I takt med att regnmolnen skingrades bokstavligen sögs jag utåt. Jr ville inte vara med i skogen under några omständigheter, så han blev en del av kill-laget som byggde lego hela dagen. Fyra timmar framför mig med ett enda sikte: hem till fädernesgården och ut!
Ett par timmar virrade jag runt i skogen, på djurstigar och längs rågångar. Mindre hackspett, rådjur och så dagens absoluta höjdpunkt: en lappuggla. Så otroligt stor den är! 69 cm enl SOF. Mät upp 69 cm från golvet så fattar du. Dessutom satt den och solade sina vingar, utbredda mot grenen. Det såg ut som något utomjordiskt. Pulsen gick upp och jag kom på mig själv att ojja högt: "åå", "oj oj", "å herregud".
Mera! Jag vill ha mera.
Ja 69 är stort – jisses. Mäktiga, vackra saker!
Låter som en skön promenix!