”Själv är bäste dräng”, ”ensam är stark” och sådana fåniga uttryck göre sig icke besvär i min vokabulär. Många andra ordstäv och skriva-på-näsan-uttryck kan finnas skäl att fälla någon gång, men just dessa ratar jag. Varför då, undrar ni nu.
Enkelt! När man ingenting kan, eller kan mycket litet, så är man ju knappast ens sin egen bästa dräng. Det uttrycket bygger ju på att man KAN något. I mitt fall skulle livet bli ytterst begränsat. Jag, med tummen mitt i handen.
Så när sticktrenden nu rasar över landet och jag har inspirerats än här än där av läckra mönster och gosiga ullgarner, ja, då får någon annan gör jobbet.
Nu får jag det ju att låta som om jag utnyttjar någon, no no no. Betalt får hon så klart. Morsan pröjsar – födelsedagspresent ju. Men ändå.
Se så fina vantar och sockor jag har nu! Underbart Morjärv-lovikka-garn från Olofsfors garn och tyg, nu i perfekt passform och tjocklek på bara tio dar.
Det man inte har i huvudet får man se till att någon annan har!
Inte nog med det! Ta en titt på ett annat kreativt uppdrag som outsorcades till en vän för ett par veckor sedan. Mycket uppskattat! Gud vad många händiga människor det finns. Och så jag då…
Lovar att fixa en bild på mina hemstickade yllesockar som jag gång på gång räddar genom att sitta och stoppa. Några lagningar till och jag kan säga att jag stickat dem själv :)
jag stönar av avund över de stickade plaggen..
även jag har stickat men det var länge sen , numera säger armarna NEJ, no sticking det är inte bra för CW:s nackskrälle men då är det bättre att göra som du leja mamma.
Fast min bor i källarvåningen så att säga …och jag tror inte de har ngt garn där nere… he he
oj vilken dålig humor, jag bryter ihop… krma kram
Vårpiggaste lovikkavantarna man sett! Och lika fräscha sockar! Snygg design med den vinröda mudden på sockarna. Kanske din mor vill sticka lite mer åt dig, t.ex. en lovikkamössa i en klämmig färg? – Så du kan variera huvudbonaderna , om du nu är lite trött på den vita pälsmössan? (Men jag tycker pälsmössan är härlig!).
Känner mig allt bra mallig idag efter att min lilla business har blivit omnämnd i gullapans blogg!
Ulliga hälsningar från Garntomten!
Lustigt att vi är flera som tagit upp det här med ordspråk sista veckorna. Mitt värsta är: ”Vad var det jag sa…” Det kan göra mig GALEN!!
Modigt att du vågar lägga undan mössan redan. Själv använder jag inte min dagligen,men ska jag ut på promenad vill jag ha den tills det är ett par plusgrader. Hemskt men sant :S
Till nästa vinter borde du kunna få en hemstickad med dessa talanger i bekantskapskretsen! Fast jag tycker fåret är fint!
Vilka pigga, fina och fräscha vantar och sockor!!
Jättehärliga!