Dimman låg tät över staden i morse så vi satsade på en bilåkartur. I Norrfors sken solen så att den frälste Gullapan. Vilken vacker by!

Norrfors är annars känt för sitt stora vattenkraftverk – Vattenfalls största anläggning i Sverige, fick jag lära mig när jag kom hem. Just nu pågår en hel del ombyggnationer där, och grävskopor och leriga dumpervägar gick kors-om-tvärs-om. Med Subaruchauffören bakom ratten var det ett självskrivet kort att prova bärigheten och lerdjupet i den brantaste backen. Ett kort tag hoppades jag att vi skulle köra fast, för spänningens skull, men inte då. Skit också.

Fika i solen någonstans vid en grusväg.

Påskens hemgjorda mumsilums hittar du här.

Bröddisken på Nisses lockade idag. Först via bilhandlaren som övertygade mig om att de nya torkarbladen var värda vartenda öre, närmare bestämt 677 kronor. Jojo. Vi får väl se.

Innan vi fick kasta oss över godsakerna skulle spindlar och ormar beskådas. Oj! Vilka as. Stora spindlar och ormar och små små apor och grodor. Nyfikenstrut frågade förstås om vi kunde få hålla i ett djur, och jodå, visst skulle det gå för sig. En orm? Mmm, okej då. Så söt och varm och god!

När den plötsligt visade intresse för strupen tog dock överlevnadsinstinkten över och jag kastade den till närmsta famn, Tobbes. Han som är van ormtjusare kunde hålla den stadigt så att jag fick känna mig för lite lagom. Kanske klokt att börja i den ändan.

Efter detta lilla äventyr på välordnade tropikhus gick vi upp en trappa till stans bästa kondis. Uppdukat med påsktårtor och praliner, kringlor och wienerbröd. Ner i magen slank en halv sockerkringla, en tredjedels drottningtryffel och en bit fläderdito. Mums! Hem i brödpåsen följde en surdegsknut som bara ligger och väntar på att få bli uppäten och älskad. Mycket snart så.

En alert liten rackare. Värsta sorten.