maj 2009

Den här ledigheten kom som ett synnerligen välkommet avbrott i vardagen. Tack Kristi för att du for till himmelen just den här helgen! Socialt och familjärt och naturellt och hälsosamt och arbetsamt har det varit så det förslår.

Först heldag ute på vackra Lappnäset (Brattsbacka, Vångsjön för den med lokalkännedom). Det var vår- och röjningsarbete tills regnmolnen hopade sig, lagom tills vi skulle åka hem. Surdegsbröd och hembakt höll oss vid gott mod hela dagen. Torsdagens vårbruk visade sig bli en stilla uppvärmning, till det som komma skulle.

De två hela arbetsdagar som följde jämför jag med en spa-vistelse. Vilket ställe; Salsåker, Höga kusten. Jag som alltid har varit grön av avund på alla som har egna hus att åka till i Nordingrålandet – nu kändes det för några dagar som om jag också hade det. Uppassad med middag och te i obegränsad mängd, bara sitta ner och blicka ut över fjärden! Momenten med arbete skulle väl närmast klassas som arbetsläger, i och för sig, och gjorde så av husets fru också, men ändå. Om det är kickboxning eller vattengymnastik eller vedhuggning, risdragning och eldning är väl sak samma.

Helt slut i kropparna efter två hela dagars intensivt skogsbruk känns ändå som en lisa för själen. Kalendern är öppen för fler arbetsprojekt. Men det kräver: rätt sällskap, rätt miljö, rätta måltider och beröm i lagom mängd. Salsåkers spa blir svårslaget!

Kaffepannan symboliserar god stämning och trevligt sällskap på Lappnäset!

SEN började allvaret. Tobbe går lös med motorsågen som en annan massaker-människa.

När det var sågat skulle det fraktas till vedbacken…

..för där väntade Villy med klyvyxan i högsta hugg!

Och det som inte gick att klyva fick denna dag bli ett bidrag till växthuseffekten. Men solenergiproffessorn hade lösningen på det hela: vi mal ner slyet och konserverar det i gammal surströmmingslag. Säkert ätbart efter ett års lagring. Det här tipset får ni alldeles gratis, gott folk! Skynda att ta pantent.

En halv dag låg dimman tät över fjärden och jag bara njöt – tror att jag har levt ett tidigare liv i södra England, eller Wales, under medeltiden. Jag blir så toktrött på solen ibland. Fast när den visar sig måste jag bara ha den. Jädrans märkligt.

När allt var gjort återstod bara städning. Nöjd och glad över väl uträttat arbete!

Som solen har lyst i helgen. Röda och granna lyser kinderna. Till och med bikinilinje kan anas, om man tittar riktigt noga vid vristen – där socka möter bar hud för första gången om våren. Gäller att lägga brännan tidigt så att sommaren kan gå i kjolens tecken.

Men säg den sol som värmer tillräckligt. Inte den som lyste på mig den 17 maj i alla fall. På med vantarna och dunvästen för säkerhets skull. Men skratta ni bara. Vindarna är faktiskt kalla!

Lejonet & Björnenglass i Inre hamnen i Övik. Ett säkert vårtecken!

Låt dig inte luras av solens strålar! Det är kallt som tusan och vantarna får vara med ännu ett tag.

Denna soliga majdag har tillbringats på motordrivet. Totalt har 16 däck förflyttat sällskapet under bommar, över sanddynor och stubbar. Med två crossar och tre fyrhjulingar gick det som ett schmäck.

Delar av motorkaravanen som har dragit fram i Öden-Godmersta-Högen-Könsaskogarna idag.

En kvällstur med geocachingsök. Svårfunnet, men till slut lyckades Tobbe hitta den så klart.

Där inne var den! Under timmerstockarna i kvarnen. Tobbe är på insidan… Hehe.

Idag har jag provat hela spannet på måltidsskalan; från vita duken med alla gafflar i rätt ordning till grillat ute i det fria över öppen eld.

Att måltiden är viktig är ju ingen nyhet precis. Frågan är bara vad som är att föredra – inne eller ute, civilicerat eller vilt, armbågar på bordet eller fötter i elden. Ja ni fattar, det är nästan omöjligt att göra en jämförelse.

Men hör här då; en arbetskamrat har bakat bröd ikväll för att bjuda på jobbet. Låter ju generöst, men med tanke på att det innehåller isterband är jag glad att jag jobbar hemifrån imorgon och slipper se äckelbrödet.

Dagens lunch på Officersmässen på gamla regementet i Umeå blev en fullständigt trevlig upplevelse. Hjortfilé från Järnäsklubb (sant!) till huvudrätt.

Den här var så sagolikt god och lyxig till torsdagslunch, så jag var nästan på väg in i köket för att köpa med mig några hem. Undrar vad kocken Per Söderberg hade sagt då. Chokladbrownie med havtornsparfait. Det godaste jag ätit på minst en månad.

Och på väg hem igen fick alla gäster en liten gå-hem-present – fransk nougat med visitkort från kocken själv. Projektet Gastro Botnia slår på stort och projektledarna har tänkt till!

Middag vid Kont med grillad kyckling och bröd från Nisses i Holmsund. Tja, inte så pråkigt det heller om jag får säga det själv.