Lyxhemmafru igår, bondkärring (heter det verkligen så?!) idag. På schemat: gårdens animaliska produkter.

En granne och annan djurvän frågade oss för en tid sedan om vi kunde förbarma oss över en hemlös kanin. Självklart, sa jag och hämtade hem den idag.

Vi har ju redan två kaniner lösa på gården, och nu har de alltså fått en ny kamrat. Skillnaden på de redan hemmastadda och den nya är många. Först och främst storleken. Den här är asig, skulle tro att den väger närmare två kilo. Den är svart, har hängöron och är tam, inte att förglömma.

Kravet för att ta emot den nya kaninen var att den kunde könsbestämmas till en hona. Det återstår dock att se. Jag är inte helt övertygad förrän om en si så där sex–åtta veckor. Då lär det visa sig om det var ett misstag att ta hem det biffiga svarta aset, som lystrar till det flickaktiga namnet Puma…