Barmhärtige samariten

Tänk så mycket godhet jag har levererat idag, en gråväderslördag i november. Jag menar, hur god kan man bli?!

Började dagen med att ringa till min kusin i Göteborg, en relation som jag har misskött något alldeles bedrövligt sista tiden. Efter 40 minuter kändes dock allt mycket bra igen.

När närmsta grannen kom en stund senare och behövde reservdelar till sin vattenpump kunde han få det hos oss. Klen i ryggen som han är tog jag ett brutalt grepp om den tunga vattenrenaren och lastade in den i hans bil. Hans min signalerade: häpnad!

Samtalet till kaninkvinnan inne i stan gav resultat fram på dagen, då vi fick hämta en kaninkompis till vår coola Puma som redan bor i stallet. Att ha Puma ensam där känns inte alls bra, så nu har hon en brun dvärgvädurskompis att buffla på.

Att lilla familjen har utökats med en övernattande gäst känns inom ramen för det självklara, likaså att de har fått mat serverad, godis leverat och vatten framburet till kvällsmyset.

Godhet lönar sig säger dom. När kommer belöningen? Jag behöver en mille att kunna spendera på ett och annat – och jag är redo nu.

Kanske var det Åke Nygren, Banafjäl/Stockholm, som smittade av sig för en vecka sedan, när han först bjöd Anna och mig på finfin middag och sedan helt spontant improvisationsteater. Gott hjärta där! Kan f ö varmt rekommendera Boulevardteaterns improföreställningar. Hur bär dom sig åt?!