Före jul kom jag hem med ett garnnystan. Jag hade inga planer med vad jag skulle göra med det, men det var ju så vackert där det låg i butiken. Olika färger i samma nystan, ömsom tjockt ömsom tunnt. Nystanet har legat på bokhyllan sedan dess och bara varit.

Igår köpte jag hux-flux en virknål och ett par stickor. Jag hade inga planer med det, men det ser ju så hemtrevligt ut med nystan och garn och trådar i en korg.

Rätt som det var hade jag virkat något. ”Luftmaskor” och ”stolpar” sa en inre röst medan fingrarna pinnade på i en rörelse som jag trodde inte fanns i min kropp. Men se, det gjorde det! Kroppen minns men inte jag, skulle man kunna säga.

Efter en kvart av förvåning och handarbete kände jag mig nöjd – missnöjd med resultatet men nöjd ändå. Nu får vi se om det blir någon fortsättning eller om det stannar här.

Hux-flux så blir det en stolsdyna i alla fall.

Ehh… Hrmm.. Host!