Torsdagskvällen har gått i bullbakets tecken. På tok för länge sedan igen. Favoritreceptet har jag hittat i Stockholmskondiset Vete-Kattens (signerade) bakbok. Men, ändå så blir det inte stjärnstatus på bullarna. Why? Jo, för jag har dragits med i trenden att låta gamla hederliga mormor-assistenten Boschen göra jobbet vilket får till följd att jag trycker i på tok för mycket mjöl, och bullarna blir som tegelstenar.

Så frågan för dagen är om det ändå är bättre att göra den traditionella degen och veva runt med trägaffeln i bunken tills svetten lackar? Då har jag ju full koll på mjölmängden hela tiden. Nåja, smakbedömningen återstår. Jag väntar på ett utlåtande från testpanelen.

Den här maskinen ska göra susen. Har jag hört.

Inget fel på utseendet förvisso. Inte smaken heller faktiskt. Men konsistensen!

Och var den här bullkorven kommer ifrån har jag då rakt ingen aning om.