En solig dag i mars och vi kastar oss ut i drivan för att om möjligt få en liten liten obetydlig nyansskillnad på de bleka kinderna. I helgen tror jag att vi lyckades.

Nu när skotern är såld och alla dess vedermödor är ett minne blott så återstår endast, och tack och lov, de hederliga gamla skidorna. Med eller utan stålkant eller valla eller tjära spelar ingen roll. Ut bara. Idag med särskilt trevligt födelsedagsbarn.

På led vi gå medan Sesam virrar på och sjunker ned i snön i vartannat steg.

Födelsedagsbarnet höjer kåsan med kaffe för en slurk och dottern Anna tycker att det här med skidor är jättetoppen.

Svärsonen (alltså inte min, födelsedagsbarnets!) är beredd att hugga in på ett kycklingspett.

Även små diken kan välta stora män, men inte Fredrik!

Gullapan insisterar, men naturguiden är skeptisk.