Har varit på vift hemifrån ett par dagar och måste få dela med mig av några nyvunna favoriter på Söder i huvudstaden.

Minsta tänkbara restaurang men med de bästa smaker! Primo på Bondegatan är värt att vänta på.

På lekplatsen vid Nytorget når Nanny-aktuen rätt målgrupp i ett nafs.

…Och glassbaren med den hemgjorda glassen! Vad hette den nu? Spelar ingen roll. Där kön ringlar sig som längst, där är det.

På Le petit boulangeri på Skånegatan är bagaren rund och god och generös. Direkt ur ugnen stack han denna i våra händer och sa varsågod. Tack, sa vi. Mums!

I afton har jag varit ute och förberett för vårens ankomst. Vår är det ju redan, tänker du. Javisst, men jag har framförhållning och förbereder redan för NÄSTA vår!  Det gäller att ligga i framkant. Påskens liljor och tulpaner i kruka åkte ner i jorden för att förhoppningsvis komma upp på solsidan nästa gång det töar.

Blommor och grönsaksländer ska ju ha jordförbättring kommande år också. Framförhållning även där, när Johan gör värsta största komposten. Yeeaah!

Men visst finns det sådant som knoppas redan nu. Någon som ser vad det är? Stalltips: det är INTE ruttna körsbärstomater.

Gurkplantorna skjuter i höjden och jag vet inte vad jag ska göra! Det är ju minst fyra veckor, kanske åtta, innan jag kan plantera ut dem än. Vi kommer att bo i en djungel innan alla plantor kommer ut!

I helgen var det sista chansen att få hem murrikkan från vinterns utekök, en halvtimmas skidtur hemifrån. Rikligt med blötsnö och stigande vatten i åarna gör det snart omöjligt att komma till solplatsen på myren. Eller, det var egentligen redan omöjligt visade det sig.

Tanken på att lämna kvar den där ute höll på att göra mig olycklig, så vi begav oss ut på vattensjuk snö som snabbt visade sig helt oduglig att bära en endaste människa på skidor…

Puh, över ån kom vi med nöd och näppe! Måtte vi komma torrskodda hem också.

Den livsfarliga balansgången på den raserade bron satte oss på prov.

Åkning på barmark likaså…