Efter två dagar, elva sevärda platser, ett oräkneligt antal loppisar och 50 mil är vi nu hemma igen. Vi har gjort en mini-turné i Västerbotten och har många intressanta upplevelser med oss hem. En viss ledsagning har kartan ”Goda Västerbotten 2010″ varit. (Finns dessvärre inte i någon nätupplaga, utgiven av Länsstyrelsen i Västerbotten.) Där introducerar vår landshövding Chris Heister betydelsen av god mat när man är på resa, och vill med kartan ge några tips på ställen som kan vara värda att besöka. Många är vi bekanta med sedan tidigare, tre nya hann vi med och några av rang fanns inte ens med.

När jag för några år sedan rörde mig i dessa trakter senast fick matupplevelsen betyget ”icke godkänt”. Det vittnar inte minst det här arga gamla blogginlägget om. Den här gången tackar jag Chris för initiativet att ge ut en karta så att vi hittade till Westmans café i Bygdsiljum i alla fall. Café Kvarnen i Kvarnåsen, mellan Lycksele och Norsjö, hade de kunnat lämna därhän. De sega våfflorna på papptallrikar platsar inte i samma folder som TV-kocken Fredric Anderssons nuna eller SM-pristagaren Bodil Boströms tävlingsmackor. Häpnadsväckande, måste jag säga. Att inte ens ha med restaurangen på Källan SPA i Norsjö, inte 1940-tals kaféet i Kusfors eller Finnforsens kraftverkskafé är också förvånande. Alla tre borde vara med.

Hur mår matlänet Västerbotten då? Tja, helt oförutsägbart. Gemensamt är dock att Delicatobollar kan dyka upp på de mest oväntade ställen (bland annat på Älgens Hus, i en salig menyblandning med älg-, ren-, och björnanrättningar) och att smörgåsar som regel görs på tekaka/Polarkaka eller baguette. Inte ett hembakat verkligt gott bröd så långt ögat skådade. För att få smaka sådana delikatesser får man åka till Nisses eller Kafé Anno 1762 på Olofsfors bruk. Tur att båda är nära!

Svansele Vildmarkscenter – värt att betala entré på 110 kronor så att man kan köpa mat för 175 kr. Maten säljs bara till de som har betalat entréavgift av någon märklig anledning. Lokalt och rejält så det förslår i alla fall. Närmast i bild syns tallrikar, bestick och givetivs norrländskt tunnbröd.

Utsikten från restaurangen på Källan Spa i Norsjö går inte av för hackor. Särskilt när solen skiner över skogarna, poolen och frukostbuffén. Middagsbetyg: 7 (skala 1–10).

Helt oväntat dök det här kaféet upp och vi blev verkligen tagna på sängen av populariteten; gott om besökare och häftig 40-tals inredning. Bästsäljaren verkade vara räkmackan för 25 kronor, stor och rejäl på ”tekaka”, sa expediten. Jag hävdar att det är Polarkaka. En jädrans skillnad.

Fritt bland stolar och bord på Westmans kafé patrullerade den här tuppen stolt. Ett trevligt inslag i en oväntat fin miljö.

På samma kafé låg den här stackars kaninen i en grymt liten bur och såg helt uppgiven ut. Jag lyfte på locket, klappade och matade den och var en hårsmån från att smuggla med den hem. Inga djur i bur på våran gård!