En och en halv vecka har gått och innevarande veckas budget ligger på 120 kronor. Krona läggs till krona alltså. Hur går det till? Eftersom jag lyckades spara 20 kronor från förra veckan lades det ihop med denna. Om jag är extremt sparsam och bara gör av med 50 kronor fram till söndag så har jag alltså 170 att förbruka under nästa. Inte klokt att det går att få pengar att växa från nästan ingenting. Den villfarelsen torde dock vara utraderad inom ett par veckor för nu krymper förråden i allt snabbare takt.

I den här tävlingen är Spara och Slösa uppenbarade i en och samma människokropp (min) som gör upp om mästartiteln. Tjurigast vinner.

Första veckan i skarpt läge är avklarad. Av veckans hundring återstår 20 kronor att antingen spendera idag eller lägga till nästa veckas pott. Jag är glad, men inte helt till freds. Jag hade hoppats att veckan skulle kosta mindre än 50 spänn, men det höll inte. Trots att frys och skafferi fortfarande är välfyllda med basvaror ser jag hur vardagsförbrukningen kostar mer än väntat. Jag går in i vecka 2 med ännu större kamplust än den förra.

Fem dagar och tio kronor senare konstaterar jag följande:

Jag äter mindre portioner = bra för figuren.
Jag använder mindre mängd av allt = bra för miljön.
Jag använder min fantasi mer för att få till vettiga måltider = nya maträtter.
Jag inser att ett kilo morötter är billigare än ett kilo godis = bra för hälsan.

Finns ju inte en enda anledning att låta bli helt enkelt.

Det är ju inte klokt vad mycket pengar jag kommer att spara på det här projektet. Jag har ännu inga köpbehov och veckopengen kommer förhoppningsvis att kunna läggas ihop med nästa veckas peng och på så vis utgöra en halvnormal budget för ett besök på lill-Konsum. Ju mer jag tänker på det hela, ju rikare känner jag mig. Så i dag tog jag svängen förbi optikern och beställde ett par nya glasögon. Nu när jag är rik som ett troll märks ju en sådan affär knappt. Om tio dagar får jag hämta dem. Grattis till fiffiga mig!

Because I´m worth it, skulle man också kunna lägga till här.